sönda



Jag älskar dej,

jag älskar dej mer än jag kunde älska,
och jag är lycklig med dej,
lyckligare än jag kunde vara.
Men den dagen du lämnar mej,
kommer jag inte kunna resa mej upp,
även om du säger att det inte kommer ske,
har jag det att vänta.
För jag vet att jag kommer göra fel på vägen,
det kommer inte att hålla för alltid.

Egentligen är jag lycklig,
men jag gör mej själv olycklig
genom att hela tiden veta att
den dagen kommer att komma,
dagen hela jag rasar ihop.
Hade jag inte rätt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0